The 2018 Ethiopian- Eritrean Peace Agreement: A Historic Breakthrough Ending Decades of Hostility

För över fyrtio år hade Etiopien och Eritrea funnits i en bitter, ibland våldsam strid. Gränskonflikten mellan de två nationerna hade kostat tusentals liv och hindrade ekonomisk utveckling i regionen. Det var ett mörkt kapitel i Afrikanska historien. Men 2018 skedde något sensationellt: Etiopiens nya premiärminister, Abiy Ahmed, tog initiativet till fredsförhandlingar med Eritrea.

Abiy Ahmed, som själv är från den Oromo-etniska gruppen, den största gruppen i Etiopien, hade en vision om att skapa ett mer demokratiskt och enat Etiopien. Han insåg att konflikten med Eritrea var ett hinder för denna vision. Den förlorade tiden, ekonomiska resurserna som gick åt till militär upprustning och det bitterhet som präglade relationerna mellan de två folken skulle tas bort.

Fredsförhandlingarna ledda av Abiy Ahmed och Eritreas president Isaias Afewerki, som hade styrt landet med järnhand sedan 1993, var komplicerade. Ämnen som gränsdragning och krigsfångar behövde lösas. Men båda ledarna visade ett ovanligt mod och en vilja att bryta det förgångna.

Den 8 juli 2018 undertecknades fredsavtalet i Asmara, Eritreas huvudstad.

Orsaker till fredsavtalet:

• Abiy Ahmeds politiska vision: Den nya premiärministerens reforminriktade politik och hans strävan efter en enig Etiopien spelade en avgörande roll.
• Internationellt tryck: Flera länder, inklusive USA och EU, hade länge uppmanat till fredsförhandlingar mellan de två länderna.

Konsekvenser av fredsavtalet:

Fredsavtalet från 2018 var ett historiskt genombrott som gav hopp om en fredligare framtid i Östafrika. Det visade att även de mest djupt rotade konflikter kan lösas genom dialog och politisk vilja.

Vad hände sedan?

Den efterföljande perioden har sett stora förändringar i regionen.

• Öppnade gränser: För första gången på decennier öppnades gränsen mellan Etiopien och Eritrea för handel och turism.

• Diplomatiska kontakter: Etiopien och Eritrea återupptog diplomatiska relationer och etablerade ambassader i varandra land.

• Regionellt samarbete: Fredsavtalet har även bidragit till förbättrade relationer mellan Etiopien och andra grannländer, som Somalia och Djibouti.

Men utmaningarna är inte över.

Trots den positiva utvecklingen finns det fortfarande hinder att övervinna. De ekonomiska konsekvenserna av konflikten är långvariga. Dessutom krävs fortsatt diplomatiskt arbete för att bygga förtroende mellan de två folken och hantera känsliga frågor som gränsavgränsning.

Abiy Ahmeds roll:

Abiy Ahmeds ledarskap har varit avgörande för fredsprocessen. Hans mod att bryta gamla mönster och hans vision om ett enat Etiopien inspirerade många. Han fick Nobels fredspris 2019 för sina insatser.

Eritreas president:

Isaias Afewerkis roll i fredsavtalet är mer komplex. Hans styre har länge kritiserats för att vara auktoritärt och kränkande av mänskliga rättigheter. Men han tog också ett avgörande steg genom att ingå fredsförhandlingar med Etiopien.

Fredsavtalet från 2018 mellan Etiopien och Eritrea är ett inspirerande exempel på hur diplomati och politisk vilja kan leda till fred. Men det är viktigt att komma ihåg att fredsprocessen är långsiktig och kräver fortsatt arbete och engagemang från alla parter.

Det är också en lärdom för andra konfliktdrabbade områden i världen: Även de mest djupt rotade konflikter kan lösas.